onsdag, december 13, 2006

Lucia

Jag vet så väl hur det känns, pirret innan det är dags. Fnitter och glitter. Ljus som ska tändas, en Lucia som måste kissa. Kyrkan fylld av föräldrar och förvantansfulla besökare. Det är kallt på stengolvet eftersom alla går i bara strumplästen. Tärnorna ska tassa fram ljudlöst. Rätt placerade hamnar vissa på mattan där framme och då kommer inte kylan att vara så farlig. I annat fall måste det vickas på tårna när körledaren viftar med fingrarna. Då, då är det dags. Sankta Lucia... Det luktar stearin, ytterkläder och ja, kyrka. Manschetten runt ljuset är fullklistrad med sångtexter och allt är så... härligt. Lucia.

Tevlig Lucia önskar jag er alla!

1 Comment:

Anonym said...

Visst minns man luciatågen man varit med i.
Med stort allvar och bultande hjärta skred man fram. Livrädd för att svimma eller kräkas, som en del stackars tjejer faktiskt gjort genom åren...
Glad lucia på dig!